Buller från vindkraft – rapport från en konferens

Artikelförfattare:

Martin Almgren, tekn dr akustik,
senior expert ljud & vibrationer

ÅF-Ljud & vibrationer (Ingemansson)

Konferensen Wind Turbine Noise återkommer vartannat år sedan 2005 och anordnas av INCE/Europe. Antal deltagare växer för varje år. I år var det 200 delegater och 70 föredrag. Det kom deltagare från hela världen undantaget Afrika och Främre Asien.

Konferensen har en gemensam session och delar inte upp det i parallella sessioner:

Munkagård. Foto: Martin Almgren

Munkagård. Foto: Martin Almgren


  • Propagation and prediction
  • Standards
  • Long term measurement
  • Assessment
  • Low frequency
  • Amplitude modulation
  • Perception and effects
  • Regulations, policies, planning requirements
  • Noise generation
  • Vibration

Det var sex svenska föredrag, varav tre från ÅF Ljud och vibrationer, ett från Uppsala Universitet, ett från KTH och ett från Lundmark Akustik & Vibration. Eja Pedersen, nu på Lunds Universitet, var ordförande för sessionen Low frequency.

Hälsoeffekter för boende i relation till vindkraftljud.
Trots att vindkraftverk har relativt låga källljudnivåer jämfört med trafikerade vägar och flygplatser, har måttliga hälsoeffekter observerats. Dessa effekter kan relateras till akustiska (nivå, ljudkaraktär och tidsmönster), icke-akustiska (ekonomisk avkastning, synlighet, oförutsägbarhet, attityd, personliga (hälsa, ålder, ljudkänslighet) samt sociala (rättvisa, attityd)) faktorer.

Enligt TNO´s sammanställning av hälsoeffekter för olika typer av källor och verksamheter är vindkraft mer störande än de flesta andra ljudkällor.

Ett sammandrag kring hälsoeffekterna redovisades vid konferensen:

Buller påverkar människor på flera sätt. Att bli irriterad och störd i sömnen är de vanligaste effekterna eftersom de kan uppträda vid relativt låga ljudnivåer.

Effekter på blodtryck, inlärning, arbetsprestation, stress och psykologiska effekter är till viss del ett resultat av irritation och sömnstörning och inträffar vanligen vid högre ljudnivåer.

Skillnaden vid låga frekvenser mellan stora och små vindkraftverk är liten, 3 dB, men kan befaras växa för nyare kraftfullare verk. Undersökningar har visat att A-vägd ljudnivå hittills räckt för att förklara störningar.

Meningarna går isär om huruvida infraljud också kan ge somatiska effekter. Salt et al påstår att hörselsinnet kan reagera för kraftigt infraljud genom att det modulerar hörandet av annat ljud. Detta innebär att infraljud under normal hörtröskel kan uppfattas i närvaro av annat ljud.

I Sverige brukar dock vi tala om känslighetströskel, dvs vi tar hänsyn till andra sätt att uppfatta infraljud när tröskeln bestäms.

Lågfrekvent buller från vindkraft
Erfarenheter från ett danska lågfrekvensprojekt visar att det är mycket viktigt att beakta bandbredden och kritisk bandbredd vid analys av lågfrekvent ljud nära hörtröskeln. Infraljud låg 20 dB eller mer under hörtröskeln. Klagomål orsakades av tonala komponenter vid 160 – 200 Hz inomhus.

Korrelationsteknik för att mäta ljud vid bladpassagefrekvensen och 10 övertoner visar att infraljudpulsen från bladpassagen blir hörbar och ger upphov till ett hörbart ljud som uppfattas som ett swoosh.

Några av konferensens slutsatser kring lågfrekvent s k infraljud är:

  • Vindkraftverk alstrar lågfrekvent buller
  • Nivån av infraljudet är långt under hörtröskeln 85 dBG
  • Man uppmätte 6 dB dämpning per avståndsdubbling för infraljudet
  • Nivån av infraljud är likartad med nivån av andra av människan skapade ljudkällor och av naturliga källor utmed kusten.

Vibrationer från vindkraftverk
Vibrationer i marken från vindkraftverk kan störa en anläggning för detektion av avlägsna kärnvapenexplosioner vilket innebär begränsningar av vindkraftutbyggnaden i Skottland. Vibrationerna är dock mycket små och inte märkbara för människor. Det är svängningar i tornet som ger markvibrationer och tornet kan svänga även om rotorn står stilla.

Ljudmätningar och riktvärden för buller
Användning av decibelskalor dBC och dBA och skillnaden mellan dBC-dBA har diskuterats. Nestorn Geoff Leventhall menar att dBC inte är bra för bredbandigt ljud utan fungerar för tonalt ljud samt att skillnaden utomhus alltid är större än 15 dB.

Enligt den franska metoden med mätning av bakgrundsljud rekommenderas mätning av bakgrundsljudet i 10 – 20 dagar innan parken byggts för att minska risken för fel. I Frankrike får nya vindkraftverk ge + 3 dBA utomhus på natten och +5 dBA på dagen. Krav finns även inomhus.

I Holland har man nya riktvärden baserat på Lden, som är en årsekvivalent ljudnivå där ljud på kvällen straffas med 5 dB och ljud på natten med 10 dB. Riktvärdet är Lden 47 dB. Ljudnivåer har här mätts under ett år och direktiviteten kunnat bestämmas. Förslaget blev till slut:

  • Gränsvärde 47 Lden
  • Ingen bestämmelse om bakgrundsljud
  • Ny beräkningsmetod baserad på vindhastighet vid navhöjd
  • Varje nytt vindkraftverk måste redovisa en akustisk rapport till behörig myndighet
  • Mätningar görs bara för att kontrollera ljudeffektnivå (vindhastighetsberoende)
  • Verksägaren måste bokföra ljudeffektproduktionen

I Nya Zealand har man liksom i Frankrike och andra länder ett riktvärde baserat på bakgrundsljud. Botha har gjort långtidsmätningar under tre år. Den nyazealändska standarden NZS6808 har modifierats efter mätningen.

I Italien ligger vindkraftverken ofta på bergskammar och det kan vara svårt att uppfylla alla förutsättningar i bergig terräng. En särskild italiensk standard för ljudimmissionsmätning tas fram.

I Finland har gjort mätningar av ljud på små vindkraftverk, där har han noterat tydliga ”utbrott” av kortvarig kraftig amplitudmodulation som är hörbar på stora avstånd.

Martin van der Berg, Nederländerna, beskriver hur man från grunden kan sätta riktvärden:

  • bedöm effekten på befolkningen
  • utvärdera effekten
  • bedöm möjligheterna att undvika eller reducera oönskade effekter
  • kostnads-nyttoanalys för de olika möjligheterna eller en blandning av möjligheter
  • bedömning av den föredragna möjligheten
  • genomförande

I övrigt ansågs lämpligt att bestämma ekvivalenta ljudnivån ur flera 10 sekunder långa intervall för att kunna sortera bort störande ljud som vindbrus, fågelskrik och passerande fordon.

Standarder för mätning av buller från vindkraftverk
En ny tredje version av ljudemissionsmätningsstandarden IEC 61400-11 är på gång. Bo Søndergaard berättade om detta. Analysmetoden ska göras tillgänglig. Förändringar i standarden:

  • Högre ordningars regression ska ersättas med BIN-analys och bin-storleken minskas från 1 till 0,5 m/s
  • Analysen baseras på tersband 20 – 10000 Hz
  • Medelvärdesbildningstiden är 10 s mot tidigare 60 s
  • Referensvindhastigheten är vid navhöjd
  • Detaljerad analys av osäkerheten i resultaten
  • Alla spektra används i tonalitetsanalysen
  • En bilaga för små vindkraftverk

Amplitudmodulation
Amplitudmodulation är mycket uppmärksammat på många håll. I Storbritannien har man ett nystartat forskningsprojekt kring detta.

En teoretisk modellering av vindkraftljud har kunnat skapa simulerat vindkraftljud i olika riktningar. Amplitudmodulationen är starkast i rotorplanet, men där är totalljudnivån också lägst.

Artikelförfattarens intryck och slutsatser:

  • Amplitudmodulation bör undersökas mer.
  • Infraljud från vindkraftverk är inget problem.
  • Ny revision av ljudemissionsmätningsstandarden IEC 61400-11 på väg.
  • Nytt genomarbetat hälsobaserat riktvärde för vindkraftljud i Nederländerna.
  • Olika metoder att statistiskt hantera bakgrundsljudmätningar behandlas.



FacebookEmailPinterestGoogle+LinkedInTwitter