Kakel & Klinker – Byggkeramik

Artikelförfattare:
Stig Lodén,
byggnadsingenjör.

Stig är verksam inom:
Byggkeramikrådet, BKR, sedan starten 1989. Tidigare arbeten har varit inom nuvarande CC Höganäs Byggkeramik och tidigare Jacobson & Widmark (nuvarande WSP).

Stig är också författare till bl a: Byggkeramikhandboken samt till flertalet publikationer och artiklar i byggfackpress.

Branschfakta – BKR

Byggkeramikrådet (BKR) är en branschorganisation för företag i Sverige som arbetar med keramiska plattor. Rådet ägs av två föreningar:

Byggkeramikhandboken - länk

Att bränna lera till keramik har man kunnat sedan 10 000 år, det började i Kina och i mellanöstern med kärl för t ex spannmål, olja, vin. Så småningom framställdes också plattor för golv av grovt formade och torkade lerklumpar.

Någon upptäckte att leran fick otroligt mycket bättre hållfasthet när den brändes i den öppna elden. Och keramiken var uppfunnen!

Den keramiska plattans väg från Syrien till Eurpoa
På 700-talet e.Kr. började tillverkning av plattor i liten skala i Syrien, Persien, Egypten m.fl. länder och spred sig på 1100 – 1200 talen till länderna norr om Medelhavet.

Spanien och Italien fick tidigt världsledande ställning som tillverkare av keramikplattor. Idag är det Asien, med Kina i spetsen, som dominerar tillverkningen kvantitetsmässigt.

Materialegenskaper och kvalitet

Keramiska plattor finns i en mängd olika typer, kvaliteter, format, färger, ytstrukturer och användningsområden.

Gemensamt för all keramik är den inte ger några skadliga biverkningar vid tillverkning, användning eller rivning.

Alhambra, Spanien. Foto: Stig Lodén

Keramiskt material är inert och alla ämnen är bundna i gods och glasyr. Keramiken kan inte brinna (den är redan bränd!), tål värme, ljus, kemikalier och är mycket lätt att rengöra och därmed hygienisk.

Materialet är också hållbart och beständigt över lång tid. Om det vittnar mängder av gamla, historiska byggnadsverk med keramik över hela världen.

Alla plattor är inte kakel

Till vardags och i folkmun talar vi ofta om kakel när vi menar keramiska plattor i alla former och sammanhang. Men det finns en indelning av byggkeramik olika produktgrupper som talar om vilka egenskaper plattorna har och därmed var och hur de kan användas. Olika lerkvaliteter och tillverkningsmetoder ger plattor med skilda förutsättningar.

Den egenskap som främst påverkar kvalitet och användningsområden är produkternas porositet som kan mätas med en standardiserad provningsmetod (EN ISO 10545-3) som används över hela världen. Värdet man får fram är materialets vattenabsorption i procent av produktens vikt.

Följande samband gäller:

  • Låg vattenabsorption => låg porositet och hög hållfasthet, frostsäkerhet etc.
  • Hög vattenabsorption => hög porositet och låg hållfasthet, frostsäkerhet etc.

Produktgrupper

Indelning av keramiska plattor i produktgrupper, definitioner och krav på egenskaper som mått- och ytkvalité, fysikaliska egenskaper etc. framgår av gällande svensk/europeisk standard SS-EN 14411. Standarden ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. En svensk version finns översatt av Byggkeramikrådet.

 

Standarden innehåller 13 olika grupper
Tillverkningsmetod (formningsmetod): samt vattenabsorption i procent avgör vilken grupp produkten hamnar i.

Det finns huvudsakligen två formningsmetoder:

  • Torrpressning som är den i särklass vanligaste går ut på att ett relativt torrt lerpulver pressas till plattor högt tryck och bränns.
  • Strängpressning innebär att plastisk lermassa pressas genom munstycken före bränning.

Standarden innehåller 13 olika grupper. Förenklat och tillräckligt för materialval av standardprodukter kan vi nöja oss de fyra som beskrivs nedan:

Kakelplattor

Kakelplattor

Torrpressade, glaserade plattor. Används på väggar, men bara inomhus i vårt bistra klimat, de är inte frostbeständiga. Men i t.ex. Portugal ser man dem ofta på husfasader.

  • Bränns vid ca.1000°
  • Vattenabsorption 10 – 20 %.
  • Format: 150 x 150 mm och uppåt, vanliga format ärbl a 200 x 200, 300 x 300, 200 x 400

Klinkerplattor

Glaserade eller oglaserade plattor, finns i en mängd olika format. Klinkerplattor för golv har ofta en glasyryta som kan vara mer eller mindre sträv, anpassad för gångtrafik. Klinker används på väggar och golv, inom- och utomhus.

  • Vattenabsorption ca 0,2 – 6 %.
  • Bränntemperatur 1200 – 1400°.

Klinkerplattor med vattenabsorption under 0,5 % är i princip frostbeständiga. Även högre värde kan ge frostbeständighet beroende på byggkonstruktion.

Glaserade klinkerplattor

Oglaserade klinkerplattor

Glasering innebär att en man låter en glasmassa flyta ut över plattornas yta. Vid bränningen förvandlas den till glas som kan vara blankt eller matt och oftast färgat.

”Granitkeramik”

”Granitkeramik”

En stor grupp klinkerplattor kallas i Sverige ”Granitkeramik”. De har inget med granit att göra utan är sintrat stengods, keramik som närmar sig porslinskvalitet.

I den engelskspråkiga världen heter granitkeramik ”porcelain tiles”.

  • Vattenabsorption ofta långt under 0,5 %.
  • Hög hållfasthet,
  • Kan tillverkas i stora format, 60 x 120 cm är inte ovanligt.

Denna plattkvalitet utgör en stor, och växande del av världens tillverkning av keramiska plattor och är vanliga på stora golv i köpcenter, flygterminaler samt som fasadbeklädnad t ex i ventilerade ytterväggskonstruktioner.

Mosaik

Mosaikplattor

Mosaik är små plattor av keramik eller glas. Den används mest på väggar, men även på golv t.ex. i privata våtutrymmen.

  • Format från ca 10 x 10 mm upp till 100 x 100 mm.
  • Levereras och monteras sammanhängande i ark ca 300 x 300 mm.

Arken hålls ihop av nät av nylon eller liknande på baksidan.

Mosaik som sammanhålls med nät papper (kartong) ska inte användas i våtutrymmen eller utomhus.

Byggkeramiken ökar

Nya kvaliteter, större format och en enorm utveckling av sortimenten gör att användningen av byggkeramik ökar i Sverige.  Andelen keramiska golv- och väggytor i bostads- och andra miljöer under de senaste 20-30 åren har ökat kraftigt.

Professionella materialväljare och vanliga konsumenter efterfrågar idag hållbara, lättskötta och beständiga naturmaterial som inte har någon skadlig inverkan på miljön.

Artikelförfattarens länktips:

Byggkeramikråder, BKR

Byggkeramikhandboken, BKH

Keramik och byggkeramik (fördjupning om råvara, material, tillverkningsprocess och produktkvaliteter)

FacebookEmailPinterestGoogle+LinkedInTwitter